Om syrien inte börjar lägga sig i bombningarna i Gaza så kanske jag åker till Israel i februari för att fira min mosters 40års-dag och då får jag träffa mina söta kusiner som jag saknar så mycket, det är snart två år sedan jag såg dem nu, helt sjukt vad tiden går fort, verkligen helt sjukt...

Jag och mamma vid klagomuren i Jerusalem, hur kallt som helst, men en häftig upplevelse, vi fick gå fram och be på kvinnosidan, ganska läskigt eftersom det finns en massa regler på vad man får och inte får göra, man får tillexempel inte vända ryggen åt muren förens man kommit utanför en viss gräns, killarna måste ha en sånn där fånig hatt på huvudet som judar har, även fast man inte är jude själv, sen alla dessa tiggare som står utanför. huu.
I muren sitter massa små papperslappar som folk stoppat in, på dessa står deras önskningar och böner nedskrivna, de sitter där tills de blåser bort eller tills någon girig jävel kommer och sliter bort den för att få plats med sin egen.
Jag vet exakt vad jag skall skriva på min lapp :)